In memoriam Susan A Wheelan 1947–2019
Jag har känt Susan sedan mitten på 00-talet då vi började diskutera en lansering av GDQ-testet i Sverige. Vi har pratat om hennes tidigare och nuvarande arbete men aldrig om framtiden för arbetsgrupper. När hon var i Sverige i november 2013 för att hålla GDQ-utbildning och föreläsa passade jag på att intervjua henne om vad hon tror om just arbetsgruppers framtid.
Hur ser du på framtiden för arbetsgrupper?
Jag ser framtiden för arbetsgrupper i organisationer som mycket positiv. Ungefär 700 personer har deltagit i GDQ-utbildningar i Sverige och är nu certifierade GDQ-användare. De personerna har sedan konsulterat till arbetsteam I hela landet. Jag uppskattar att ungefär 7000 medlemmar och ledare i arbetsgrupper I Sverige är insatta i grupputveckling och dess betydelse för arbetsgrupper. Dessutom har många team-medlemmar och ledare läst min bok Att skapa effektiva team. Ett resultat av allt detta är att teammedlemmar och ledare lyckas bättre idag!
Arbetslivet blir alltmer teambaserat. Vad innebär det för människor i organisationer?
Människor mår bra av att arbeta i team. Samarbete är mer tillfredsställande, att arbeta i team är mer tillfredsställande än att arbeta ensam. Ur samarbete växer idéer och förslag.
De uppgifter som team utför blir alltmer komplexa och kräver alltmer samarbete, samordning och välfungerande kommunikation. Vad innebär det för människor i arbetslivet?
Det ställer högre krav på kunskaper och färdigheter hos både medlemmar och ledare än tidigare. Och med det menar jag både fackkunskaper och kunskaper om teamarbete, både yrkeskunnande och samarbetsförmåga.
Forskning visar att komplexa och krävande uppgifter främjar gruppers effektivitet. Svåra uppgifter som kräver mångas bidrag utvecklar, medan stress i form av alltför stor arbetsmängd och tidsbrist hindrar gruppers utveckling och effektivitet. En förutsättning för att grupper ska kunna utvecklas fullt ut när de har svåra uppgifter är att de har tillräcklig autonomi att utforma flexibla arbetsformer. Överbelastade och tidspressade grupper behöver tvärtom fasta rutiner och direktiv.
Ser du några hot mot effektivt teamarbete i dagens arbetsliv och organisationer?
Jag har inte sett några hot mot effektivt teamarbete i dagens arbetsliv. Tvärtom verkar det som om teamarbete har lett till ökad effektivitet i organisationer.
Som jag sa tidigare kräver teamarbete och komplexa arbetsuppgifter att både medlemmar och ledare har mer kunskaper och färdigheter idag än tidigare. Det verkar de också ha utvecklat!
Ett antal forskare skrev förra året i SIOPs (Society for Industrial and Organizational Psychology) vetenskapliga tidskrift om hur förutsättningarna för grupper håller på att förändras. De nämner att det blir allt vanligare med utspridda team, att det möjliggörs bl a av den tekniska utveckling och att det medverkar till att driva ökad delegering av ansvar till team. De skriver också att team blir alltmer lösligt sammansatta, d v s att medlemmar rör sig allt snabbare mellan team. Vilka effekter tror du allt detta får?
Forskningen har visat att geografiskt spridda team är mer effektiva och deras medlemmar mer nöjda än team vars medlemmar finns samlade på samma plats.
Ökad delegering av ansvar kan vi ju koppla till det vi pratade om tidigare, att komplexa uppgifter utförs bäst av team med tillräcklig autonomi för att arbeta flexibelt.
Jag har inte sett att gränserna runt team har blivit lösligare nu än tidigare. Forskningen fortsätter också att fokusera på faktiska team snarare än på instabilt medlemskap.
Vad kan vi göra för att hjälpa utspridda team bli både produktiva och bra arbetsmiljöer för sina medlemmar?
En av de saker forskare intresserat sig för när det gäller utspridda team är hur de klarar att utveckla ömsesidig tillit. Det finns studier av kommunikationen i utspridda team som bara kommunicerar elektroniskt. De team vars ledare skapade strukturer för regelbunden och tät kontakt och vars medlemmar hela tiden höll varandra uppdaterade, gav varandra snabb feedback på inlägg och också uttryckte engagemang för det gemensamma projektet i sin elektroniska kommunikation utvecklade hög tillit.
Vill du tillägga något?
Jag vill upprepa att framtiden för arbetsgrupper är både ljus och spännande!
Om Susan Wheelan
Susan A Wheelan 1947–2019. Professor i psykologiska studier och fakultetschef för Center for the Study of Psychoeducational Processes vid Temple University, Philadelphia, Pennsylvania under 28 år.
Susan Wheelan föddes i Providence, Rhode Island och examinerades från Bay View Academy, Stonehill College samt tog sin doktorsexamen i psykologi vid University of Wisconsin/ Madison. Förutom Integrated Model of Group Development (IMGD) skapade och validerade Susan Wheelan också både Group Development Observation System (GDOS) och Group Development Questionnaire (GDQ).
Susan Wheelan är författare till en lång rad böcker och har också skrivit över 60 publicerade forskningsartiklar. 2015 tilldelades hon Sage Publishing’s Cornerstone Writer Award för sitt arbete som utgör en grundpelare inom teamforskningen och för den bestående betydelsen av hennes insatser.
Susan Wheelan arbetade under många år som konsult och som ordförande för GDQ Associates, Inc. År 2005 kom hon till Sverige för första gången för att certifiera vad som skulle bli den första gruppen svenska GDQ-konsulter. En svensk översättning av GDQ gjordes. Genom åren återvände hon till Sverige flera gånger för att certifiera konsulter och hjälpa till att utveckla en certifieringsprocess samt att bygga ett nätverk runt GDQ.
Tusentals grupper har fått hjälp i sin utveckling genom GDQ och Susan Wheelans djupa insikter i gruppprocesser.